På nå´t vis är det lite svårt att inte tycka att det är rätt vackert ute just nu om det ändå är ett och flera snäpp för kallt och alldeles för bakhalt för att vara perfait... Imorse när jag avslutade mitt osedvanligt långa distanspass till jobbet (12,9 km @ 58’) så kom jag upp genom Vasaparken och möttes av julbelysningen längs Svartån, där och då var det magiskt! Annars var dom sista 20 minuterna av passet inte jättemagiska, som jag nämnt tidigare så fryser låren upp och det blir stelt, fick jobba lite mera för att hålla ett bra steg (eller så bra steg man kan ha på vinterväglaget som råder).

Det känns helt ok att ha lagt det längsta av dagens två pass redan på morgonen då man efter att ha jobbat till 20.00 brukar tyvärr resultera i lite lätt orkeslöshet i kroppen, klart att det funkar att tugga 60 minuter distans då också. Oftast ser agendan ut just så, därför var det ett skönt avbräck idag, då kan jag ”bara” köra 7-8 km hemåt ikväll.

Tänkte toppa det hela med styrketräning på våning 9 på lunchen. Börjar få en juste rutin i styrkan nu, vilket känns bra, riktigt bra till och med och jag tror att det kommer ge en del.

Ska väl bara avsluta med en what-not-to-do... Brukar under sommaren inte vara en frekvent användare av iPod sällis på mina pass, men under vinterns många mörka distanspass brukar den få följa med hyggligt ofta. I helgen gjorde jag nå´t man inte ska göra, glömde den i bröstfickan på min jacka som sedan hamnade i tvättmaskinen. Hittade en helflippad iPod först igår, kan väl meddela att displayen mådde sisådära av ett karusellbad.... Så det blir att lyssna till snöknarret under fötterna i hopp om att jag kan tomta till mig själv med en ny iPod Nano längre fram. Dom såg fina ut med touchdisplay och allt, men dom ska man nog verkligen inte tvätta i maskin...