Visst bloggposten ska handla om Bellmanstafetten 2010, jag lovar... Men vi börjar igår kväll efter en lysande tv-kväll med mucho friidrott så var det dags att sova vid 22.30 snåret, problemet var att jag inte lyckades utan fastnade i "jag måste somna" träsket. Efter åtskilliga försök, sidor i boken så var klockan 01.30 och jag hade inte fått en blund, nå´nstans efter 02.00 somnade jag. Dock vaknade jag när stackars Folke hostade så mycket att han vaknade och fick komma över i vår säng... Varpå jag deklarerade för min kära sambo att jag inte sovit just nå´t och gick över i gästrummet för att sova, ingen bättre lycka där, vred mig i nå´n timma innan jag somnade. Sedan vaknade Folke vid 06.00 och dagen var off.... Frulle och ett tåg till hufvudstaden...

Började med ett besök på RS och införskaffade skorna alla andra har Adizero Pro 4, sedan tog jag mig ut till starten vid Universitetet... Skulle sedvanligen dubblera, dels i första laget och sedan även i vårt andralag eller var det tredje...? Med banans nya sträckning på grund av att Somisphere-festivalen thrashat det förra startområdet totalt, innebar det att banan skulle starta över gräspartiet som tidigare kom efter dryga 3 km och växlingen låg efter motlöpet strax innan, på pappret skulle man få den snabbaste delen (dvs asfaltsbiten) på slutet... Bra enligt mig.

På pappret hade även Enhörna i år ett inte fullt så slagkraftigt lag, så det var läge i år om nå´n gång att vinna, men det ska utföras också... I första laget hade vi Jänkar-Brandon, Seas, myself, Cedden och kärt barn-har många namn-Björn. Brandon bäddade för oss andra med att dra ifrån Linus Nilsson på första sträckan och leverera en 20" ledning till Seas, som också drygade ut ledningen. Sedan kom växlingen till mig och som jag stod där och väntade kände jag hur ofräsch och osövd jag var, fick skjuta bort det och fokusera, fick pinnen och sprang iväg. Som vanligt med Bellman så noll fart koll och det gick nog bra fort på det lite tunglöpta gräset, och det var krig hela vägen, faktiskt inget gratis. Bara trycka, trycka för även om jag visste att vi hade god marginal bakåt så vill man iaf bara grisa och göra sitt snabbaste rejs... När jag kom till kilometerskylt 4 var det inte en känsla av att det "bara" var 1 kilometer kvar utan mer som "shit är det en HEL kilometer kvar" benen var duktigt kokta av en något för snabb öppning runt Stora Skuggans grusvarv, höll dock enligt mig ihop det bra växlade över till Cedden, min sträcktid blev c:a 16:03-16:06 dvs det snabbaste jag presterat på Bellman ever... Helt stekt sjönk jag ihop och funderade över hur jag 20 minuter senare skulle kunna mäkta med en sträcka till... Under tiden förvaltade Cedden det hela bra och kärt barn har många namn-Björn kunde defilera oss i mål som segrare, äntligen efter alla andraplatser, sluttiden för oss 1.18:59, var enligt utsago oxå den snabbaste tiden klubben haft i Bellman so far... ever so sweat! Men...

  Det segrande laget, Björn, jag, Andreas, Cédric och liggandes goalie Brandon, märk väl hur starka vi andra är som bär honom, inget fusk med styrketräningen här heller. Foto: marathon.se

Jag skulle ju köra en sträcka till, planen var.... Gå inte ut lika hårt, gå inte ut lika hårt... Det gjorde jag inte, benen var slitna och jag höll det kontrollerat runt grusvarvet kunde trycka mer på asfalten och gjorde 16:51 på min slutsträcka... Helt nöjd med mina bägge insatser... Joggade sedan ned med Patrik och Sussie till Centralsstationen där jag svettig och mysig kunde sätta mig på ett tåg... Hem avnjuta pizza, Finnkamp.... Nu strax ostbågar, Cola och soffa... Imorgon långpass i skogen om benen är med mig...

 

...Björn

29 augusti 2010 08:57

Tack för igår, men vad hände med presentkortpriset vi hade laddat så inför?

kör lagom hårt på långpasset

 

Cecilia

29 augusti 2010 10:17

Stort grattis - bra jobbat!

http://www.ceciliaw.se

 

swyzak

29 augusti 2010 10:32

Björn: Merci själv, du fick väl ett presentkort igår? Visserligen förra årets men ändå... Själv käkade jag ostbågar ur mitt pris igår, det gick inte i så många dock.... Långpasset var väldans långsamt imorse...

Cecilia: Thnx, det var en stabil insats igår... av alla...

http://swyzak.bloggagratis.se

 

Cédric

29 augusti 2010 12:40

Det är psykande att springa på ungefär samma tid som en man som inte sovit på hela natten. :) Imponerande var också din andra sträcka. Jag hade 19.08... Fick 8 minuters vila mellan den första som jag maxade och den andra. Det gick bara inte. Den fjärde km gick då på 4.05 :)

 

Cédric

29 augusti 2010 12:42

"inget fusk med styrketräningen här heller"

Verkligen inte. Notera på bilden att jag är den enda som klarar av att bära Brandon med en enda arm. Snacka om styrka!

 

swyzak

30 augusti 2010 12:50

Cédric: Jag tror inte att jag skulle ha sprungit nämnvärt mycket snabbare om jag fått sova 8h heller, kanske hade jag dock inte varit lika kokt efteråt som jag blev nu....

Ang. styrkan så har väl du "fuskbiffat" i styrketräningshörnan på Sätra? Men jag ska jobba på det så vi kom bolla runt med Brandon nästa år...

http://swyzak.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Njet, lugn i stormen men jag kommer styra om bloggen till en ny plats. Anledningen är att den gått dubbel nu i ett par månader och jag pallar inte köra den på två ställen. Så från och med nu kommer ni kunna hitta den här...   Annars inget nytt......

  Idag noterar vi att legenden Steve Prefontaine skulle blivit 60 år om han inte alltför tidigt gått bort i en tragisk bilolycka. Så idag jagar vi mil till hans minne... Tisdag betyder också, as usual betyder det snabblaufen på agendan. Idag...

Spamar helt oväntat med två blogginlägg på en dag, jupp det har tränats igen 10,7 km på lunchen gör detta till en stabil dag med 20 km+ totalt över dagen... Nu ser vi bara framemot att storhandla på ICA Maxi i afton.Nu var det väl inte därför jag blo...

Måndag igen, som vanligt innehåller helgen så mycket annat att skriva på bloggen så det har rådit radiotystnad, för den skull har det inte varit helt kavlugnt, inte träningsmässigt iallafall. Lördagsförmiddagen sprangs det långpass, 30 km skrapade...

Jaha när klockan börjar närma sig 21.30 börjar man se lite i kors, kan bero på att Folke tyckte att dagen skulle börja 04.30 imorse... När han i sin tur bara sov en timma på dagis mellan 09.30-10.30 idag så var han än mer korsögd när jag lade hono...