Nu de här senaste dagarna efter tävlingen har man ju inte kunnat låta bli att klura på upplägg och allt under dom lugna pass jag nu löpt. Tyvärr kan jag ju inte se nå´n röd tråd i mina nedtrappningar/upplägg inför mina bästa lopp, det som funkat bra en gång har bevisat sig obra en annan gång, ex: Mitt PB lopp över 10 000 m förra året kom ur en period där jag inte lättade nämnvärt på träningen under aug. (eftersom huvudmålet var Frankfurt Marathon i okt) hade t ex ett 30 km+ långpass två dagar innan tävlingen till och med. Och i Trosa i år som också gick svinbra så var det ingen lättning, körde t o m nästan 20 km (fördelat på två pass) dagen innan. Samtidigt har vi loppet på 5000 m för några veckor sedan, där jag släppte upp löpte "bara" 2 x 7 km de två dagarna innan och det funkade förträffligt även om benen inte kändes bingo under loppet...

Att man sedan vid lättning på träning blir ett orakel på att känna efter hur kroppen känns är ju ett annat fenomen, känns det segt, har jag ont... Hela denna veckan har präglats av vad jag känt efter som ett seghetsfenomen, lik förbannat tror jag att om jag under en "normal" vecka (dvs tävlingsfri) känt samma sak på morgonjoggen innan ett intervallpass hade jag bara ignorerat det och förmodligen hamrat in intervallpasset helt enligt plan, så det hela spelar ett litet mind game med en också... Givetvis har det hela blåsts upp på grund av att jag klev av i tisdags, men jag hade ett bra, givande snack med Walker i onsdags och nu är jag bara taggad inför morgondagens Midnattslopp på söders höjder... Visserligen inte det snabbaste av lopp nå´nstans och men med en inramning (iaf under loppets andra halva) som är grym, ser fram emot det hela...

Och till sist, träningen sedan psykbrytet:

Ons: Morgon 8,3 km, Kväll 8,3 km inkl. koo

Tor: Lunch 10,6 km inkl. koo

Fre: Morgon 6,8 km blir sedan samma hem efter lunch inkl. koo...

Återkommer efter mitt-i-natten-loppet!