swyzak

Alla inlägg under september 2008

Av Johan - 20 september 2008 18:45

När man inte efter 2 veckors försening ens idag för sin nya bänkskiva till köket så finns där inget att att rapportera än 2 st distanspass på en lördag. Hur länge sedan var det dubbelpass på en lördag? En stund sedan iaf... Men idag blev det så, blev 8,9 km på förmiddagen på rätt sega ben från gårdagen, men på nå´t skumt sätt var dom ändå bra... förklara den? Så jag rullade bara på i det tempo det blev lixxom utan att för den skull förta mig ett dyft... Sedan blev jag sittande i telefonkö hos Bauhaus (tysk kvalité) och en gång bortglömd i deras sågverkstad för att få lyssna i 10 minuter när dom sågade, fun was had! Nåväl lite kaffe och glass med besökande föräldrar innan jag och Melker drog ett progressivt besök på Vallby och checkade ut djuren. Sen blev det dags att dra på sig high-tech shortsen och springa Gryta runt-svängen, med facit i hand kanske i bara kortärmad funktiontröja var helt rätt val... Men benen rullade på fint igen och det blev 6,5 km till handlingarna och hemma lagom till maten.Imorrn blir det iaf bänkskiva och bara ett löppass och sedan stundar måndagens dubbelblock då vet man att man lever 7 + 10 km på lunchen och 7 + 12 km på kvällen är vad som gäller. Sen ska kroppen få sin välförtjänta dag av helvila på tisdag... Ja, jag vet jag förespråkar inte den varianten egentligen, men den kan vara läglig för att bli dräglig inför lördagens Lidingölopp...

Av Johan - 20 september 2008 09:45

Strange rubrik, som kanske får sin förklaring vad det lider. Igår fredag startades dagen med en sedvanlig fredagslöpning till jobbet på bättre ben än vad torsdagens bägge pass kunnat erbjuda... Sedan kvarstod bara dagens andra pass, efter lite samspråk med Coach W efter onsdagens tävling hade vi kommit överens om att låta dagsform avgöra hur det passet skulle yttra sig. Så efter lite hederlig telefonkommunikation kom vi fram till att skära ned i passet lite med tanke på den korta tid som ändå gått sedan ALJ-Open. Så 3 x 20' i 42 kp med 4' pausjogg i god fart fick det bli, sagt och gjort efter utstämpling klockan 12.00 körde jag igång. Till min förvåning var det alls inte så varmt och skönt som jag väntat mig och jag förbannade att jag packat ned handskarna, men var nöjd med att iaf ha mössa på. Efter dryga 15' uppvärmning så skruvade jag upp farten till (uppleva) 42 kp har ännu inga vetenskapliga belägg får farterna, men det ska kännas hyfsat snabbt men ändå hanterbart i typ 42 km... Benen svarar bra dock börjar det regna och dra lite småkallt under den andra intervallen och låren stelnar till lite p g a kylan såklart, men det funkar bra att hålla upp tempot hela vägen och efter 1 timma och 32 minuter är jag på plats vid vår bil. Lite trött, urlakad trycker jag i mig en energibar och styr hem för en stressdusch innan det är dags att hämta Melker på dagis... Passar på att proppa i lite mer energi to go innan jag åker till dagis för att sedan styra kosan till Coop för veckohandling... Tydligen inte nog med energi eftersom slutet av handlingen blir en ändå lång pina på att få betala och komma ut ur kassorna och få äta nå´t mera, mer snabb energi... Sedan hem för tortillas, lesson learned refuel ordentligt! Men passet var iaf en lyckad historia, maten som till sist kom på bordet också...

Idag blir det "bara" 40' distans och sedan en förhoppning om att byta bänkskivan i köket...

Av Johan - 18 september 2008 12:23

”Kanske var det ett moln i dina ögon blev himlen grå...” sjunger Jocke Berg i mina iPod-lurar när jag äntligen sjunker ned på SJ´s ståltjänare och öppnar min medhavda matlåda med tacopaj och sköjer ned med Stadionkyld Cola... Så kan jag börja tänka tillbaka på aftonen.
”Det här är misär” säger Laser till mig minuterna innan start emellan ett par stegringslopp som indikerat att kroppen känns lätt och fin och jag försöker bortse från veckans halspest. Misär eller inte, ikväll är det 25 varv som ska avklaras, 10 000 m på ALJ-Open, förutsättningarna är ypperliga, 8-10 grader varmt totalt vindstilla. Startskottet går och som vanligt svårt att hitta rätt pejs, första kilometern går på 3:19, lite för sakta varpå jag ökar farten i vår grupp och vi går ikapp Mr Puma, nå´n Huddinge-löpare, Hässelby-Torben och Rubin Mcrae. Nu blir det om möjligt ännu ryckigare och löpning som mer liknar medeldistanslöpning än nå´t annat. Svårt med att hitta positioner och många onödigt vida kurvor får både mig och Alf som jag har i släptåg. Efter 3 km blir det initiativtagande och Alf går till spets i vår grupp och drar, jag är snabb att haka på och lägga mig i rygg, vips har vi justa tider och bra spår. Jag och Alf växeldrar sedan planenliga tider även om Coach Walker vid nå´t tillfälle skriker att det går lite sakta för oss, lite skumt eftersom vi nyss bränt av en 3:15 kilometer. 5 km passeras per egen klocka på 16:22 fortsatt känns det bra, även om jag får jobba ganska duktigt ändå, men växelkörningen gör det hela lättare. Vid 7 km går Alfie upp ännu en gång och kör, denna gången känns det tuffare att haka på, fan ska jag få släppa. Biter i och vi har nu fångat in Rånäs-Fransson och All-Inclusive Björnen som legat 20-30 meter framför oss hela tiden. Nå´nstans här kring 8 km, blir vi varvade av Tony Berglund (för övrigt dagens hjälte, flyga t/r från Umeå för detta loppet), Walker skriker att vi ska ta hans rygg och täppa luckan. Ingen verkar speciellt intresserad i vår grupp av detta. Men det måste göras för att vi inte ska tappa fart, så jag axlar det ansvaret och sätter fart efter honom. Nu lyckas vi aldrig stänga till det hela men farten blir högre iaf, sedan är det bara och borra på igen, på väg ut på sista varvet kommer All-Inclusive Björnen med saftigt sista varv som bara en Grekland-resa kan bidra till, även Rånäs-Fransson kommer upp. Walker hojtar nå´t som jag lyckas tyda till ”Om du håller så blir det pers.”. Sen är det bara att dunka ur allt ur benen... In på 32:34.6 vilket blir nytt pers. med 10 sekunder, en 13:e plats (DM 8:a), brutalt nöjd. Vad kan man säga.... Inget förutom att det noterades grymma tider på alla klubbkamrater och många andra också igår kväll, men Patrik var outstanding med klubbrekord 30:28... truly a-mazing!

Av Johan - 17 september 2008 09:14

”Men jag tycker du ska skriva en insändare” sa min sambo efter att vi haft en diskussion om olika idrotters plats i media där jag ånyo förbannat mig över den lokala dagstidningen VLT´s enspåriga och tunnelseende sportbevakning. Nu har det inte blivit en insändare ännu men ack väl ett lite småbittert blogginlägg, always something. Måste bara klargöra en sak jag gillar sport i de flesta fomrer och jag är helt på det klara med att fotboll och ishockey kan vara dom två största idrotterna i landet, men någon rim och reson får det väl ändå vara på eländet. Det finns en sällanskådad enkelspårighet i den mediala bevakningen, VSK fotboll och VIK Hockey och till viss mån även VSK Bandy norpar ständigt för att inte säga varje dag minst helsides-stoff på sportsidorna, även under ickesäsong kan man ständigt hitta något att skriva om dom. Och inte nog med det så skrivs det även spaltmeter, uppslag om lagen i division 2 i fotbollen också, hejda er nu. Nå´t annat måste ha hänt i sportvärlden och den lokala psortvärlden. Oja, vänta några unga triatleter gjorde en bra prestation, dom belönades med en ynka notis inklämd i övre vänsta hörnet. Det var knappt jag hade sett den om jag inte kopplat på hökögat. And whats next, jo nu har man skickat över ett team för att varje dag med minst en helsida följa unga och lovnde Patrik Berglunds väg att försöka slå sig in i NHL, en helsida varje dag... Seriöst, grabben är grym på hockey no doubt. Men sätt det och allt i relation till kanske den störste aktive idrottaren från Västerås vid sidan av Niklas Lidström för tillfället - Marcus Oscarsson, hur mycket medial speltid får han? Får vi ens veta hur det går för honom i hans kanottävlingar förutom var 4:e år då det är OS? Nej, men vi matas med ett uppslag om ett fotbollslag som inte ens är i närheten av att vara bland dom bästa landet och kanske inte ens har förutsättningar att vara med och slåss om att bli ett av dom. Men dessa lag får jag läsa om till leda. Varför får vi inte se tillnärmelsevis lika många uppföljande artiklar på Oscarssons förnämliga karriär (karln är ju trots allt en av dom absolut bästa i världen i sin idrott), hur han tränar och hur hans tävlande går? Eller för den skull hur det går för våra orienterare, friidrottare, cyklister, brottare ja listan kan göras lång. Jag vill se en nyanserad bild av sportjournalistiken som inte bara innefattar puckar och bollar.. Se på Gävle Dagblad och lär VLT där har jag en sportrapportering som faller mig mer i smaken och ger spelrum åt mera idrotter, det trots att de har riktiga topplag i hockey...

Annars då, ALJ-Open ikväll, 10 000 m, 25 varv av gnuggande på tartanen, hur har dagarnas harkel påverkat formen? Förhoppningsvis inte mycket, med tanke på att jag hade dyngont i halsen natten till Bellman och ändå sprang bättre än förra året på bägge sträckorna så måste jag hoppas att det inte ska påverka. Om det gör det så får jag bortse från tid och försöka fullfölja snyggt och se det som ett riktigt bra snabbpass inför LL och maran. Nu hoppas jag iaf att det ska gå bra... Blir en lätt jogg på lunchen förbi stationen för inköp av tågbiljett till huvudstaden, då lär ju benen som brukligt är vara sega.

Av Johan - 16 september 2008 12:37

Så var man på jobbet åtminstone en dag. Nyttjar löpningen som transport tur och retur idag, färden ned till jobbet gick på helt ok ben ännu en dag, inte mycket nytt att rapportera. Halspesten som besvärat mig ända sedan natten innan Bellman börjar lätta, lite rossel, men inget som på nå´t vis satt ned allmän-tillståndet... peppar, peppar! Däremot är det lite värre med Melkern, febern verkar inte vilja släppa taget och jag lär bli hemma igen imorgon, så det blir soft uppladdning inför ALJ-Open på kvällen...
Oja, våfflorna blev misär, eller Melker åt men allt fastnade i järnet pch det slutade med 15 minuters diskande av våffeljärnet... Lesson learned!

Av Johan - 15 september 2008 14:30

Jaha, så var det åter VAB-ande, dock har hösten hittils varit förskonad från detta, ta i trä... Hade tänkt springa 9 km imorse innan frukost och ha träningen fixxad, men vid 05.10 imorse ville jag bara sova längre... Så dagens löpning är uppskjuten till aftonen istället! Dock har man hunnit med andra saker som att läsa massor med böcker för Melker, lacka en kryddhylla, fixat så hantverkare kommer och river och sätter nytt kakel i köket. Sedan ska jag bara lyckas göra våfflor åt Melker ikväll, utan att ha vetemjöl hemma... Hur ska det gå?


Det var ett inlägg med sjukt lite löpanknytning so far, kan det bero på att det ännu inte sprungits nå´t kanske? På onsdag stundar iallafall ALJ-Open på Sthlms Stadion, 10 000 m, sedan är det faktiskt bara Lidingö och maran i Götet kvar innan man kan lägga locket på för denna säsongen och parkera dojjorna i skåpet i 2 veckor... Brukar vara typ årets längsta 2 veckor...

Av Johan - 14 september 2008 19:34

Solen skiner inte alltid på Bellmanstafetten,detta år var vi inte förärade med spöregn iaf. Men väl en högst behaglig löpartemperatur 10-12 grader, men mulet. Vilket gjorde all väntan till ett iskallt helvete, ett rent helvete hade det kunnat bli långt tidigare, nämligen när jag natten till lördagen vaknae och hade tväront i halsen. Damn skulle man bli tvungen att kasta in handduken, drog upp täcket och somnade och mådde något bättre. Och efter frukost kändes det riktigt bra och jag tog beslutet att det kommer att funka. Så efter att ha droppat övriga familjen på sta´n så brände jag upp till Sthlm och mötte upp med övriga "Smurf-maffian". Dagens mission bestod i att springa 3:e sträckan i herrlaget samt den avslutande i mixedlaget. Övriga hjältar i herrlaget var i startordning: Patrik, Flanell-Hannes, Undertecknad, Alf och Laser. Patrik tog första-sträckan med bravur och kunde växla ut till Hannes i ledning, med Enhörna hack i häl. Trots en förnämlig sträcka av Flanellen hade Unicorn-Linus gett Getingarna en ledning på 10-20 sek. Att det sedan var Lasse Johansson dom hade på 3:e gjorde inte saken sämre och att tro att jag skulle kunna gå ikapp honom är lika troligt som att plocka ned månen. Men att bibehålla vår andra plats var ett att ge järnet för, svårt med Bellman är att hålla igen i början, då det känns lätt och man passerar massvis med folk, så även idag, första km på 3:07, men, men bara att plöja på... 2:a passeras på 3:13 och 3:e börjar det bli lite tyngre och den tar mig 3:28 och ut på gräset blir det rätt segt, inte för att det är kuperat för det är tokplatt men underlaget suger musten ur benen. Missar tiden på 4:an men även den är likt ett banlopp den mentalt tyngsta biten, så även fysiskt. Men runt det lilla vattendraget mot växling är det bara press, press som gäller och jag kan idag trots den enorma trötthet jag känner växla fart och uppbringa en slutkilometer på 3:03. Min sträcktid skrivs till sist till 16:14 vilket är 12 sek. snabbare än förra året. Växlar ut Alf som gör en fördömlig sträcka på under 16' och sedan avslutar Laser på ett bra sätt. Dock är det inget att göra åt Enhörna, som till sist vinner med drygt 1,5 min marginal till oss, trots att vi tydligen gör klubbrekord på Bellman.

Uppgörelsen har jag inte hunnit se mycket av då jag har fullt upp med att byta nummerlapp och hämta andan inför slutsträckan för vårt mixedlag bestående av: President Wariner, Mattias, Sussie, Flanell-Hannes och jag själv. Joggar lite innan jag återigen står i växlingsfållan och väntar på Hannes. Vi växlar ut som 2:a 1,5 min efter Enhörnas maskerade mixed-lag (Telge-Energi), visst har förra sträckan tagit ut sin rätt och för samma ansträngning når jag dryga 8-10 sek. sämre tider på kilometrarna, dock känns det ganska ok. Och över det första öppna gärdet spanar jag efter det getinggula linnet, only not to be seen... Fan! Bara och borra ihop och köra, och plötsligt i stigningen mot gräspartiet ser jag honom i toppen av backen... Nu jävlar, och sakta, sakta tar jag in, men jag är seg och han får nog rapporter om att jag närmar mig. För jag inbillar mig att vid vissa tillfällen tar jag inte in något alls, ut på sista kilometern och nu är det bara och släppa allt, glömma sega och döda ben... Har korn på honom och bara först ut på upploppet får jag inse att det inte kommer gå. Vi torskar med 4 ynka sekunder... Jag avverkar dom sista 1,1 km på 3:05, återigen klarar jag av att avsluta mkt bra trots döda ben.....

Efter prisutdelning så ger jag mig ut på ytterligare en 5:a uppbeordrar av Coach Walker, som ren träning inför maran, den hamnar på dryga 17:30 och det känns kontrollerat och ganska ok i benen. Idag däremot kändes det inte fullt så ok i benen... Blev 6,8 lugna km idag....

Av Johan - 11 september 2008 18:41

Det finns en fördel med att börja kl. 09.00 på morgonen om man bortser från den uppenbara nackdelen att få jobba till 22.00 på kvällen, nämligen att man har extra tid över på morgonen att ta det lugnt med Melkisen och slippa hetsa iväg till dagis. Imorse var det lugnt och skönt och när hantverkaren som ska skicka in nytt golv i köket tog vi en promenad till dagis, man får njuta så länge han vill promenera hand i hand med sin far när fadern är iklädd full löparutstyrsel... Om några år vill han väl inte gå bredvid en annan när man har tajts på sig kan man tro, om nu inte hans egna löparintresse håller i sig.

Så efter att han vinkat adjö på dagis så tog jag ett lätt distanspass till jobbet via Rocklundaskogen, benen lite slitna från igår så tempot blev därefter. Sisådära 7,7 km på 37 minuter blir väl nå´n liknande tur på vägen hem också kanske inte via Rocklunda dock, då belysningen där släcks 22.00, sedan en stor skål med glass och cola...

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15 16 17 18
19
20 21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards